Det ämne jag har valt att fördjupa mig i är "Gaming." Jag läste med stort intresse artiklarna i DN och SVD som behandlade spel ur två olika synvinklar. Hur skall man få ungdomar/barn att använda spelen så att de utvecklas i verkliga livet. Och hur skall man få ungdomar/barn att inte fastna i ett spelberoende där spelandet och det virtuella livet blir viktigare än det verkliga.
Diskussionen går alltid varm ibland både vetenskapsmän, föräldrar och lärare; Hur länge skall man få spela? Är det nyttigt för barnen att sitta så länge vid datorn. Vilka spel är bra och vilka är farliga? Blir man aggressiv av att spela krigsspel? Kan man faktiskt lära sig något utav dessa spel?
Organisationer som Fair play, Game over och Johannesgården behandlar ungdomar där det har gått för långt, där spelandet har tagit över och blivit större och viktigare än det verkliga livet. Samtidigt så finns det företagsledare som tror att ungdomar med erfarenhet ifrån spelande är mer motiverade att söka utmaningar och att vissa nivåer/levels i spel kanske kan vara ett plus i din CV.
Precis som du skriver så är spel ett hett diskusionsämne. Jag spelade en hel del när jag var yngre, men spelen förr och nu går ju inte att jämföra. Däremot är det för mig lätt att förstå hur en del av dagens ungdommar så totalt kan fastna i ett slags spelberoende.
SvaraRaderaDet var intressant att ta del av redovisningarna om spel. Filmen som du visade som startnyckel var riktigt bra!
Hej
SvaraRaderaJag håller med (ovan talare) att starta en diskussion eller temaområde som behandlar spel kräver att man låter eleverna direkt från start vara med och styra innehållet. Att sedan göra det med humor (Björn G) är nog rätt medicin. Tack för din dragning senast!
Bra jobb!
/Måns